Min läsning

Jag försöker läsa en del ungdomsromaner för att kunna ge tips. Under åren har jag läst 100-tals roamner i detta syfte men inte tidigare samlat mina tankar om det jag läst. Bättre sent än aldrig. Först ut att kommenteras blir en dystopi från 2013 av Sofia Nordin som heter En sekund i taget. (Skrivet 11 oktober -15)

En sekund i taget av Sofia Nordin
Jag har läst Sofia Nordins En sekund i taget. Det är en dystopi i nutid i Sverige. Som dock slutar med en strimma hopp. Jag tycker om den av fyra skäl.

Det första är att den är en lovsång till allt det vanliga som man inte tänker på, bara tar för givet.

Det andra skälet är att den undersöker en lång rad känslor hos en tonåring och hur svårt det är att förhålla sig till dem. Det finns en sådan kraft i en tonårings känslovärld, som är svår att med tanken hantera. Sen kan man förstås fundera på om vuxen hade hanterat sina känslor annorlunda i huvudpersonens situation.

Det tredje skälet är språket. Boken är skriven ur en trettonårings perspektiv, komplicerat språk och fullt av överdrifter.

Mitt fjärde skäl att gilla boken är att den hanterar många stora existentiella frågor, bland annat vad man ska göra med sin historia och framtid. Om man har varit med om något riktigt hemskt, är det då bäst att försöka glömma eller försöka att komma ihåg? Bokens huvudperson Ella lyckas inse att båda dessa går att förena. Kanske kan man sammanfatta texten som en resa genom ett yttre katastrofalt kaos och ett inre känslomässigt kaos till ett spirande hopp om någon slags både yttre och inre ordning.

Läs mer om En sekund i taget på Sofia Nordins hemsida.