Analys av ”Ja visst gör det ont när knoppar brister”

Först kommer en text med fråga och svar, Sedan kommer svaren i en text utan frågor. Och det är alltså så som du skall göra. 

1. Analysfrågor och svar

a) Vad heter dikten? Ja visst gör det ont
b) Vem har skrivit den? Karin Boye
c) Vad känner du när du läser dikten? Blir du glad, arg, sorgsen, road, fundersam eller…?
Jag blir både orolig och glad
d) Vad tror du får dig att reagera som du gör? Ordval eller annat.
Jag blir glad när jag tänker på våren och livet som byter fram. Och jag blir glad av uttrycket ”vilar i den tillit som skapar världen”. Sen blir jag rolig för den handlar  om  smärta och tveksamhet, att det kan vara  svårt att göra det som måste göras.

e) Vad handlar dikten om?
Dikten handlar på ytan om knoppar och droppar, knoppar som ska brista och droppar som ska fall. Men på djupet handlar dikten brytpunkter i livet och svåra men nödvändiga val.

f) Vilket budskap finner du i dikten?
Gör det du måste även om det gör ont och du ska finna frihet och  lycka i några ögonblick..

g) Känns dikten gammal eller ny? Förklara hur du tänker.
Dikten känns lite gammal. Den är lite snirklig och omständlig, den går runt sitt ämne försiktigt istället för att gå rakt på.

h) Får man veta var handlingen utspelar sig?
Handlingen utspelar sig i naturen och i en människas inre.

i) Beskriv författarens ordval. Är språket enkelt, svårt, gammaldags, uppfinningsrikt, humoristiskt, känsloladdat eller…? För mig är språket helt ok, men jag är ju lite äldre än mina lever och har läst dikten många gånger. Och mycket text som är äldre.

j) Vilka dikttekniker finner du i dikten?
Är indelad i strofer och uttänkt rimflätning. Varje strof har lika många rader och varje versrad har fem betonade stavelser. Varje strof avslutas med två halvrader. Sen använder Karin Boy upprepning (svårt 4 ggr i strof 2) och assonanser (glitter-kvisten, vilar – tillit) och allitterationer (vilar – världen) . Och knoppar och droppar är metaforer.

k) Finns det någon ”jag” i dikten? Vem är det i så fall?
Nej, inget ”jag”. Men det finns ett ”vår heta längtan”. Jag tror att det syftar på alla människor, alla längtar vi efter något/någon.

l) Övriga iakttagelser
Jag gillar uttrycket  ”vilar i den tillit som skapar världen”. Tillit är grunden för ett samhälle, för att ekonomin ska fungera, tillit till pengar, sjukvård, institutioner, grannar, chefen, tillit till att andra vill mig väl, och så kan världen skapas, utvecklas.

2. En analys (utan frågor)

Jag har läst dikten ”Ja visst gör det ont” skriven av Karin Boye. Den kom 1935 i diktsamlingen För trädets skull.  När jag läser dikten blir jag både orolig och glad. Jag blir glad när jag tänker på våren och livet som byter fram. Och jag blir glad av uttrycket ”vilar i den tillit som skapar världen”. Sen blir jag orolig för den handlar  om  smärta och tveksamhet, att det kan vara  svårt att göra det som måste göras.

Dikten är på ytan en vårdikt som särskilt fokuserar knopparna som ska slå ut och vårregnets vattendroppar, knoppar som ska brista och droppar som ska falla. På djupet handlar dikten om uppbrott, om brytpunkter i livet, om svåra men nödvändiga val.

Jag tror att dikten har ett budskap om att vi måste göra vissa saker även om det gör ont. Och när vi törs det väntar frihet och lycka i några ögonblick.

Dikten känns lite gammal tycker jag, den är lite snirklig, lite omständlig, den går runt sitt ämne försiktigt istället för att gå rakt  på.

Språket i dikten är ganska enkelt och  vackert. Dikten är indelad i tre strofer och uttänkt rimflätning (rad 2 och 4 rimmar liksom rad 6 och åtta). Varje strof har lika många rader och varje versrad har fem betonade stavelser. Varje strof avslutas med två halvrader. Sen använder Karin Boye upprepning (svårt 4 ggr i strof 2) och assonanser (glitter-kvisten, vilar – tillit) och allitterationer (vilar – världen) . Dikten innehåller två viktiga metaforer: knoppar och droppar.

Det finns inget ”jag” i dikten men det står om ”vår heta längtan”. Jag tror att det syftar på alla människor, för vi alla längtar efter något eller någon.

I slutet av dikten finns det ett uttryck som jag gillar väldigt mycket ”vilar i den tillit som skapar världen”. Jag kommer att tänka på att tillit är grunden för ett samhälle, för att ekonomin ska fungera, tillit till pengar, sjukvård, institutioner, grannar, chefen, tillit till att andra vill mig väl, och så kan världen skapas, utvecklas.